Kommentarer till ”The Rise of Bronzeage society” forts..

Här följer det lite försenade inlägget från senast jag postade här på bloggen. Jag hoppas att i alla fall någon läser detta och har behållning av att få veta hur modern arkeologisk forskning kan te sig. Bland annat refererar jag till hur Kristiansen lyfter upp grunderna till klass-samhället som de tedde sig cirka 1700 f.v.t….spännade fält för även samtidens politiker…

 

Hur spåras då kulturell påverkan? Begreppet diffusion, kulturers spridning över tid och rum, kombineras med andra termer för att precisera detta. Ackultiration, ärden lokala process som följer på diffusion där de yttre impulserna omformas för att sedan rekontextualiseras. Författarna menar att användandet av dessa begrepp vidgar termen diffusion som aldrig kan studeras som ensamt faktum, diffusion är aldrig neutral.(Kristiansen 2005:25ff) Författarna knyter dessa begrepp till tre andra. Överföring, omformning och institutionalisering (eng.Transfer-transmission-institutionalisation) preciserar den kulturella, sociala och politiska processen. Till skillnad mot de tre första begreppen som hanterar den materiella kontexten. (Kristiansen 2005:27f) Författarna lägger till ytterligare tre termer för själva tolkningen i sin analys, mening, budskap och matrialisering. Eller för att parafrasera dem; ”..Matriella fynd innehåller kodade budskap med en mening, genom dess avkodande kan dess påverkan och processen förstås”(Kristiansen 2005:29) Genom att spåra t.ex symboler genom olika kontexter kan vi finna återkommande mytologiska uppfattningar i fyndmaterialet, vilket hävdas m.h.a Ian Hodder.

 

Det andra kapitlet sätter in de teoretiska ståndpunkterna i en historisk kontext. Primärt handlar detta om att definera bronsålderns ”Otherness”, vad som skiljer den från tidigare och senare tidsåldrar. De driver en tes, som är fundamental för hela boken, att bronsålderns människor levde med ett antal särdrag som skiljer sig radikalt mot andra tidsåldrar. Bronsåldersmänniskors sociala rörlighet geografiskt skiljer sig mot den medeltida bondens bundenhet till jorden (p.g.a feodalismens maktstrukturer). Man anser att tidigare forskning har använt fel verktyg på det fullt tillräckliga empiriska materialet. Det egna teoretiska ramverket kan sätta tidsepoken i ett annat sken. Förekomsten av prestigeföremål från andra kontexter exempelvis. Nålar, svärd, metaller i råvaruform tolkas som ett bevis på att det under bronsåldern fanns långväga kontaktnätverk som fyllde fler funktioner än handelsmässiga.(Kristiansen 2005;32f,36f) Tidigare har vi lärt oss hur Nordens befolkning inte bara anammade nya tekniker, sociala system och gravsätt, utan hela ”paket” av hur man levde sina liv. Vissa typer av varor, t.ex. de svärd som nu dyker upp i den Nordiska fyndbilden, går att sätta in i ett intrikat socialt system baserat på prestige, religion och handel. Den politiska och religiösa makten kom från deltagandet i detta system, vilket även Burenhult m.fl antar som vi såg i förra delkursen.(Kristiansen 2005;37f) Mary Helms studier om avstånd och gränspasserandets vikt i förhistorien visar att bronsålderns befolkning vann prestige genom resandet i sig, deltagandet i långväga expeditioner och medförandet av nya traditioner hem. Detta lämnar spår i fyndbilden, den Nordiska bronsålderskulturen genomgår en förändring i och med att man deltar i de långväga nätverken under periodens början (Kristiansen 2005:39,41) Författarna menar att dåtidens politiska system inte gick att upprätthålla med samma medel som i senare tidsåldrar, religiös makt eller långväga allianser som möjliggjorde resor praktiskt kan under denna tid varit viktiga element. Bruket av nya metaller och bearbetningstekniker förde med sig en expertis som ett fåtal i samhället hade, denna expertis gick hand i hand med makten i samhället. Författarna sammanfattar det illustrerande; ”..Makt över föremål blev makt över människor”(min övrs.)(Kristiansen 2005:48,54,56)

 

Eder Vysotskij

Annonser