Den nationalistiska och rasistiska kultursynens rötter….Del 1

Hur ser de nationalistiska idéernas kultursyns ursprung ut egentligen? Har någon ställt sig den frågan? Alla vi som har studerat historia och Arkeologi och närbesläktade ämnen har nog någon gång ställt oss frågan, vad är det som gör att vissa människor anser att vissa har en etnisk biljett, ett slags förtur till att bo på en viss plats. Själv tycker jag det bara är bullshit, vi kan helt enkelt inte resonera i de termerna med hedern i behåll, människan har sedan utvandrandet från Afrika, förmodligen spridits från en population på cirka 1500 individer, enligt modern genetisk forskning. Det skulle kunna vara så att utvandringar från den Afrikanska kontinenten har skett i flera olika intervaller och med olika storlek, men summa summarum vi härstammar alla från ett ganska litet underlag individer.

Rasismen och Nazismen som frodades i Europa under 1800-1900 talen dock fick till stor del näring från mitt kära ämne, Arkeologin. Jag vill mena att stora delar av allmänheten bär på en del av ”kulturarkeologins” kultursyn när de tänker på historia, oavsiktligt, och vad detta synsätt beror på vågar jag bara spekulera kring. Tankegångar i stil med olika folkslags förtur och ödesbestämda koppling till vissa landområden är något som dessvärre fortfarande går att spåra i historiska och arkeologiska läroböcker etc.  I en serie inlägg kommer jag att försöka lyfta fram kärnan i denna kultursyn, baserat på en essä jag skrev inom ramarna för Arkeologi B.

…Bruce Trigger är inne på samma spår när han beskriver det sena 1800-talets fokuserande på etnicitet som en grundförutsättning för kulturarkeologins framväxande kulturbegrepp. Tidigt verksamma arkeologer i Skandinavien och Centraleuropa hade en särskild tendens att koppla arkeologiska fynd med specifika etnografiska grupper.(Trigger 1993:196f) Trigger visar på att man i Tyskland hundra år tidigare lade en speciell innebörd i själa termen Kultur (som på franska åsyftade bruket av jorden och människans framåtskridande), man talade om kultur i meningen; Seder i enskilda länder och mer specifikt stamfolk och bönders långsamt utvecklande livsstil.(Trigger 1993:197) En förutsättning för tillexempel ett begrepp som diffusion är att man likt den engelske etnologen E.B Taylor har ett helhetligt synsätt på kultur, som inkluderar en lång rad faktorer som konst, seder, lagar och moral.(Trigger 1993:197) Att sedan koppla detta till olika folkslags handel och vandel i en geografiskt begränsad region och att genom den arkeologiska vittnesbörden göra fynd till berättelser om folkslag ur en etnisk synvinkel, är enligt Trigger inte långt borta tankemässigt.(Trigger 1993:197f) Tänkare som tysken Gustaf Kossina (1858-1931) var en av alla dem som kom att göra arkeologin till ett vapen i handen på dunkla politiska krafter som nazism och rasism. Kossina skrädde inte orden när han menade att arkeologin var den vetenskap som var allra mest nationell i sin karaktär, och dess mest förnäma undersökningsobjekt var den ”germanska folkstammen”.(Trigger 1993:199) Med risk för att vara övertydlig så skulle jag vilja understryka att Kossina var väldigt patriotisk och som jag kommer att belysa så har det en tydlig innebörd när man förklarar begrepp som diffusion. Kossina sysselsatte sig exempelvis till stora delar med att förhärliga den tyska förhistorien och underströk att det var en fråga om en berättelse om ett rasrent herrefolk. Trigger beskriver att arkeologin i Kossinas mening var ett politisk instrument där man snarast uppmanade arkeologer att se på Tyskland som en nation och ett folk som var överlägset exempelvis Slaviska folkslag. För Kossina var kopplingen mellan kultur/ras/etniska grupper och den arkeologiska fyndbilden solklar.(Trigger 1993;199,200)

Denna syn var inte heller något särpräglat Tysk-skandinaviskt i sin karaktär, utan snarare var det kulturhistoriska angreppssättet en del av en väldigt påtaglig Eurocentrism som Olsen och Trigger visar på, på varsit vis. Trigger menar att alla Europeiska stater genomlevde en slags sviktande tro på framstegstakten i samhället, evolutionära synsätt och den allmänna framstegsandan. I denna kontext litade sig många stater under 1800-talet och egentligen en bra bit in på 1900-talet till en hållning där nationalism och bevarandet av det gamla fick en central position.(Trigger 1993,181f) Trigger framhåller tillexempel kejsar Napoleon III:s intresse för storskaliga utgrävningar av Oppidas, de Keltiska befästa stadsstäderna från pre-romersk tid. Dessa utgrävningar skedde med ett klart och tydligt mål som jag själv ser som en direkt parallell till det kulturdeterministiska tänkandet, som Trigger menar var för att stärka nationalismen och den egna regimen. Samma trender går att skönja i Central och Nordeuropas arkeologiska traditioner vid den här tiden, som ett stärkande kitt i skapandet av nya nationers identitet och för befolkningarnas ”självkänsla” som ”folk”.(Trigger 1993: 182)

Kulturdeterminismen innebär enligt Olsen att kulturella normer och värderingar styr individers beteenden, och ovan har jag visat på hur det kunde ta sig uttryck i en politiserad nationalistisk kontext. Olsen menar att ett kulturdeterministiskt synsätt sätter ett likhetstecken mellan en kulturell tillhörighet och en individs leverne och de materiella spår som denne lämnar efter sig.(Olsen 2003:108) Kossina som exempel på detta må vara extremt i sin nationalism, men skalar man bort den fernissan så framträder något som är väldigt centralt inom kulturarkeologin, kulturbegreppet. Trigger nämner i sin bok att när man under hela 1800-talat startade storskaliga industriella projekt som järnvägsbyggen, kanaler och fabriker, ja hela industrialiseringen av Europa kanske kan inkluderas i detta, så fick det som en effekt (vid sidan av framstegstvivlet och konservatismen) att man också fick tillgång till mängder av nytt arkeologiskt material. I början så påverkade det arkeologin akademiskt i den mån att man i Montelius anda samlade föremål i olika kategorier och satte upp typologier över föremålskategoriers stilmässiga utveckling och även byggde upp stora fornsakssamlingar inom museivärlden etc..(Trigger 1993:182f) Burenhult 1999:25) Som vi har varit inne på i flertalet av inlämningsuppgifterna på både a och b-kurserna så ledde detta akademiskt i förlängningen till att man började ställa nya frågor och applicera nya metoder för att komma fram till svar. Kulturarkeologins begrepp som denna uppgift koncentreras kring kommer in i bilden när arkeologerna försökte hitta vägar att förklara alla dessa föremåls historia.(Trigger 1993:183) I linje med mina korta exempel ovan sökte man bestämma vilka folkslag som dessa föremål ”tillhörde”, och märk väl att detta ofta var ur ett nationalistiskt syfte, man ville förklara sitt eget folks ”ärevördiga” historia. Intressespektrat för dåtidens arkeologer, om man dristar sig att generalisera en smula som Trigger gör, gjorde gällande att arkeologerna så att säga i Nationalismens tjänst ägnade stor uppmärksamhet på att förklara historiska folkslags/etniciteters utbredning geografiskt i Europa och världen.(Trigger 1993:183) Märk väl att de begrepp som är i fokus för denna uppgift så att säga ligger latent i bakgrunden om man litar till Triggers resonemang, det fanns en syn på att de arkeologiska lämningarna inneboende bar på kulturella, idémässiga och rentav folkgemenskaps och rastankar. Jag tycker att Olsens egna ord är mest förtjänstfulla i det här sammanhanget ”Likhet i materiell kultur är därför ett uttryck för en gemensam idévärld alltså bestämd av den kultur eller det folk man tillhör”(Olsen 2003:108) Vilket självfallet är en ohederlig intellektuell generalisering….

En reflektion kring postprocessuell arkeologi

Då undertecknad studerar Arkeologi och på tok för sällan delar med sig några av sina egna alster i detta format kände jag att det var dags att sprida lite av mina mödor att nå kunskap kring forntida kulturella processer här på Kultur och kritik.

Jag kommer att posta intressanta frågeställningar och recensionsliknande alster baserade på vissa inlämningsuppgifter, som jag tror kan ha ett allmänt intresse. Den första texten är en kritisk granskning av en bok som är skriven av Kristian Kristiansen ”The rise of Bronzeage society”. För denna bok fick Kristiansen och Thomas B Larsson  Society for American Archaeology Book Award 2007, Arkeologins motsvarighet till Nobelpriset…

I min mening är denna bok en god representant för det så kallade post-processuella paradigmet inom den arkeologiska forskningen. Detta paradigm utgör en reaktion på den naturvetenskapligt influerade arkeologin som var till stora delar förhärskande inom ämnet, med kraftig amerikansk influens mellan cirka 1900/1945-1980-talet. Parallellt med det postmoderna tänkandet påverkade postprocessualisterna arkeologin i nya banor. Detta innebär en minskad tro på vetenskapen i den mening att vi kan prata om absoluta sanningar (processuell arkeologi), en starkare betoning på att läsa in olika meningar i det vetenskapliga arbetet samt ett erkännande att föremål för forskning inte bara har en mening. Det har även lett inom arkeologin till att man har fått en större dragning till att blanda in andra discipliners forskning i sitt arbete, idén om att det inte bara finns en sanning där ute slår på det viset igenom på ett tvärvetenskapligt vis. Detta har konkret lett till en ökad tolerans för tanken att det inte finns en enda accepterad arkeologisk sanning. Postprocessualismen är en kritik på många olika plan av positivistiska ideal inom ämnet med såväl Marxism som Strukturalism, feminism, kontextuell arkeologi och även med fokus på kontakter mellan olika människor inom ramarna för vad man under det mörka 18-1940 talet refererade till som kulturer. Kulturbegreppet är någon väldigt besudlat och problematiskt inom ämnet arkeologi, och används inte sedan sent 1940-tal på ett vis som ens går att likna vid nutida ”nationalisters” perversiteter….

The rise of Bronzeage society” inledande kapitel lägger grunden för hela analysen. Det teoretiska underlaget konstrueras och utgör grunden för framställningens fokus, studiet av Bronsålderns långväga kontaktnätverk och dess konsekvenser. Författarnas teoretiska utgångspunkt, är att den processuella och i viss mån den postprocessuella arkeologin utgår ifrån ett gemensamt perspektiv med fokus på regional (och autonom) utveckling. Författarna vill skapa en ny arkeologisk ramteori, som möjliggör tolkning och analys av den effekt som kulturell interaktion kan ha haft på olika samhällen.(Kristiansen 2005:4f) De menar att de processuella teorierna har skapat ämnet arkeologi som det ser ut idag, men att de saknar verktygen för att hantera ämnen såsom långväga påverkan. Den tidigare forskningen har misslyckats att förklara det som karaktäriserar olika tidsåldrars ”Otherness”, det som skiljer dem från varandra. För att kunna hantera detta teoretiska problem anser författarna att arkeologin måste arbeta tvärvetenskapligt och ta hjälp av andra ämnen som Sociologi, Historia och Socialantropologi.(Kristiansen 2005:6f) Tidigare forskning fokuserade på makt och hirarkier, istället vill författarna fokusera på makt ur en icke-hirarkisk synvinkel. Termen Heterarki framhålls som ett lämpligare begrepp; former av hierarkier som inte nödvändigtvis innebär ett uppifrån och ner perspektiv, utan snarare signalerar förekomsten av flera maktförhållanden som existerar parallellt och inte alltid med någon dominerande makt.(Kristiansen 2005:8f) Centralt för hela boken är institutionerna. För författarna är det, det viktigaste undersökningsobjektet i studier av överföringar från andra samhällen. Genom att undersöka överföringar och omformningar (Transfer och transformation) hävdar de att vi vetenskapligt kan spåra yttre kontakter. Till sin hjälp använder man sig av ovanstående holistiska syn på förhistorien, och hela ”paket” av element som utgör ett samhälle blir viktiga i den tvärvetenskapliga analysen. Allt från byggnadsstil, gravläggningar, symbolspråk etc. utgör element av Institutionen. Detta interkontextuella arkeologiska förhållningssätt resulterar i att uppsökandet av symboler är centralt.(Kristiansen 2005:12f) Överföringar sker sällan utan en omtolkning, ackultiration och omkontextualisering blir då centrala begrepp i tolkningen. Det blir då viktigt att identifiera återkommande kontextuella sammanhang. För att åstadkomma detta skisserar författarna upp ett antal ”verktyg” för att spåra och förklara interaktion i arkeologin. Med stöd av Ian Hodders forskning om materiella fynds symboliska värde, samt Mary Helmes om den sociala och kulturella kontexten i diffusion och akulturation landar författarna i en slags Etnohistorisk grund.(Kristiansen 2005:16f) Gamla textkällor som Illiaden och Odýssen, agerar bärare av Bronsålderns kulturella och sociala institutioner. Detta beror på att muntliga traditioner i skrift ofta bevarar sin karaktär. 

Detta är ett försök till att sprida lite modern arkeologisk forskning, och om jag noterar att ett intresse finns kommer detta forsätta i någon form…

Eder kulturmarxist

Vysotskij

P.S Den citerade texten utgör bara en liten del av det jag har tänkt att posta om den aktuella boken…D.S

”Etniska Svenskar” och varför det är så dumt

Ibland har man inte riktigt orken att tänka klarsynta politiska tankar, då talar jag om ”man” som mig själv (se föregående inlägg till anledningen). Är man dock Statsminister som Fredrik Reinfeldt är så måste man alltid se till att orka tänka klart, och framförallt väga varje ord som slipper förbi ens läppar. Det är allmänt känt, inte mina ödmjuka åsikter, ty media är media och tillochmed en moderat statsminister kan hamna i trångmål om han har otur när han tänker..

Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.  – Fredrik Reinfeldt

Ahh det är sååå vi ska se på det! Sluta oroa er allihopa, arbetslösheten är över! DET FINNS INGEN MASSARBETSLÖSHET. Äntligen har vi receptet till Alliansens siffor de levererar med jämna mellanrum, alla dessa jäkla siffertrixanden, alla beräkningar som går stick i stäv med oberoende instituts beräkningar. Det är alltså så här vi ska tänka! Var det så ni tänkte under #stuffmoderaternadid när ni ljög folk rätt upp i ansiktet om eran syn på apartheid, och sättet ni (inte) var med att protestera mot systemet? ”Apartheid, nej det förekommer knappt i Sydafrika, inte hos etniska vita män ”mitt i livet” tillexempel”

Ja så har vi det här med ”Etnisk Svensk”, vad fasen är det? Jag vet då rakt inte vad det skulle kunna tänkas vara! Åsyftas ättlingar till den som bebodde kustlanden och en bit av inlanden i det som i dag är Sverige under Neolitikum? ÄR det invandrande säljägare som först anlände till de karga Skånska, ja inte var det som dagens Skåne, snarare tundra eller karga kobbar med ymnig fångst. Eller är det Stridsyxekulturen som har den korrekta etniska biljetten för att definieras som ”Etniska Svenskar”, dessa nykomlingar som introducerade ett nytt maktförhållande, intog tidigare oanvänd mark för att valla sina djur och leva på avel? Så sakteliga introducerades metaller till Sverige, och med den inte bara fysiska föremål nej en hel ideologi och ett redistrubitionssystem där vissa satt på makten, makten över metallen och makten över samhället. Var det dessa individer som var de första entreprenörerna, var dessa de första moderaterna rentutav, eller var de de första etniska Svenskarna? (#stuffmoderaternadid) Eller är det helt enkelt så att det är förbannat dumt att tala i termer Etniska Svenskar? Det är till och med en väldigt väldigt farlig väg att vandra längs. För visst är det vetenskapligt meningslöst att försöka bena ut vem eller vilka som är ”Svenskar”, bor man i Sverige, lever här och verkar här vad man än må göra då är man i mina ögon välkommen att kalla sig Svensk, glassförsäljare, Moderat, Tomte, eller vaför inte människa som bor här men som har förfäder som har bott någon annan stans, som vi ALLA har?

Nej för att avsluta denna fundering. Reinfeld borde klätta upp ur gropen, bita i det sura äpplet och be om ursäkt, för sina eviga försök att dribbla bort massarbetslösheten, sin politik som drar i sär samhället, och framförallt för sitt dumma uttalande där han tolkar arbetslösheten Som Fan läser bibeln

Vysotskij

P.S De Arkeologiska resonemangen är väldigt förenklade D.S

DN DN2 DN3 DN4


Eliten och dess prestigeföremål

Titeln anspelar på de praktfulla fornfynd som har gjorts i mossar de senaste århundradena. För visst är det intressant att det under tusentals år har funnits samhällskretsar som är förmer? Under bronsåldern var det troligtvis de som hade makt över kontaktnätverken till kontinenten som var samhällets elit, de som kunde komma över den åtråvärda metallen. Dessa föremål ska inte ses som ett isolerad ting, utan med dem kom ett religiöst system och även ett socialt system! De oerhört praktfulla föremålen som nedlades som offer i igenväxande sjöar representerade dels ett religiöst/ceremoniellt syfte, man blidkade vilka gudar det än må ha varit genom att nedsänka stora bronssköldar, svärd eller lurar.
Likaså tros det ha haft ett samhällsbevarande syfte vid sidan av det rituella, genom att manifestera sin makt (Brons var dyrt…väldigt dyrt), så lades bronsföremål till allas åsyn som ett offer.

Är det inte då intressant hur symbolerna för makt och välstånd kommer att bytas ut i våran tid. Att Reinfeld har en klocka för 86 papp kan tyckas honom väl förunnat, den stress han måste genomleva, men vi vanliga knegare får nöja oss med en klocka efter 35 års trogen tjänst. Vad är detta inte om ett exempel på maktmanifestation? ”Visst en vanlig klocka duger, men en jävligt dyr klocka duger mer…” Givetvis går detta att överföra på fler moderna företeelser…

Eder ödmjuke tjänare

Vysotskij

Lite politik, lite arkeologi och så en kopp kaffe på det…

Var hälsade!

För tillfället är jag inne i en ganska intensiv pluggperiod, blandat med mitt vanliga knegande för brödfödan. En kombination som iofs fungerar tämligen väl när man är anställd som Personlig assistent som jag, men ändock tar stort fokus och med en skopa alienation gör att bloggandet blir lidande. Detta är i sig ett skäl till att detta inlägg blir en smula splittrat ämnesmässigt…

Politik; Jag har inte följt Vänsterpartiets kongress alls i den omfattning som jag hade planerat på grund av ovanstående skäl, dock har jag försökt att hålla mig ajour främst via twitters #vkongress o min övriga feed. Som ni kanske märkte i det förra inlägget jag gjorde är jag en stor vän av Sjöstedt, kanske framförallt pga hans mycket sympatiska framtoning, ett attribut jag annars kan känna kvittar hos en politiker, men vissa skiner igenom på den punkten (inte nödvändigtvis bara vänsterpolitiker, Göran Hägglund gör samma intryck i min mening, sen att hans politik är uppåt väggarna är en annan femma). Det glädjer mig även att sextimmars arbetsdag ånyo blir en fokusfråga för partiet, en oerhört angelägen reform som egentligen är ganska självklart sett till de senaste 200 årens trender. Märkligt hur den skuffades ut i mörkret av nästintill alla, Vänsterpartiet inkluderat. I mina ögon är den främst angelägen för ALLA som sliter ut sina kroppar och själar inom vården, undertecknad inräknad, och får sina familjeliv splittrade av ohemula arbetspass. Det måste väl ändå i princip gå plus minus noll, när vi räknat bort alla permanent sjukskriva själar som på grund av kropp och knopp förpassas till alliansens sop-slav-hög Fas3….men det är ju förmodligen en plan anar jag, att få lågutbildade att göra saker gratis som annars kostar pengar! Och tänk sen hur många som kan komma in i arbete, som länge stått utanför arbetsmarknaden….. Sen har vi ju det här med partiskatten det är  mycket märkligt att en så självklar och bra regel ska vara kontroversiell 2012, kom igen, politik är ett förtroende inte en karriär!

Lite studier: Plöjer för närvarande genom den Nordiska Bronsåldern, med ett avstamp i  Kopparstenåldern och en mjuklandning i den äldre järnåldern. Detta är egentligen den delkurs jag sett mest fram mot, men upplägget på tentan lockar mig inte alls, sammanfatta ca 600 sidors litteratur på blott 4-6 sidor. Det kan ju knappast göra förhistorien rättvisa. Som väntat är det de sociala strukturerna, riterna, föreställningsvärlden som lockar kanske allra mest. Som historiker i grunden är det förbryllande hur mycket mer kunskap arkeologin i sig kan ge, som jag som historiker aldrig insåg vidden av. Kursens minibesvikelse är av akademisk art, eller snarare jävligt stor förvåning, hur pass stor påverkan klassiska kulturer har haft på den Nordiska föreställningsvärlden, eller ja ALLT…mer om detta en annan dag…

/Vysotskij

Homo Paniscus och Evolutionen kontra Kreationismen

Det börjar bli dags för ett riktigt utpräglat Arkeologiskt inlägg, blandat med lite politik som sedvanligt är. Ni kanske har noterat att jag är ateist, samt att vi har ett tämligen extremt kristet parti vid namn Kristdemokraterna i regeringen. Jag tänker tangera delar av deras politik och åsikter i detta inlägg.

Kristdemokraterna har en fraktion som inte kan liknas vid något annat än den amerikanska kristna högern, där tron på skapelsen och hat mot homosexuella är en stor beståndsdel.

Märk väl, tron på skapelsen, begrunda detta en kort stund. Med all den samlade kunskap vi idag besitter om jorden och mänsklighetens historia, så finns det alltså människor som till punkt och pricka väljer att tolka bibeln såsom sanning. Att gud skapade jorden under lite drygt en vecka. Olika dateringar finnes, men inga av dessa är grundade på sunt förnuft och vetenskap, men i runda slängar anses jorden vara skapad för mellan 6 och 8000 år sedan. Vidare ingår i den synen, synen på människan som kronan i skapelsen, och en syn på Homo Sapiens som skapad färdig. Färdig i den mening att hon står fri från evolutionen. Ovanstående TROTS att vi VET att jorden är miljarder år gammal, att vi vet att människan kontinuerligt har utvecklats från homininer såsom Australopithecus, Homo HabilisHomo Ergaster , Homo Erectus och Homo Neanderthalensis och så vidare. Paleoantropologer och Arkeologer hindrades länge av kyrkans våta handduk över all vetenskap, vissa frågor tilläts helt enkelt inte ställas, tex Solens placering gentemot Jorden, Jordens Ålder och människans ursprung.

Men låt oss stanna vid människovardandet. Människan är inte sprungen ur Adam och Eva, snarare ur ”Lucy” och ”Turkana pojken”. De högre stående primaterna, men tvåbenhet, kognitiv förmåga och kunskap om producerande av verktyg stod oss väldigt väldigt nära dock. Så nära som man kan komma egentligen utan att vara Homo Sapiens. Vi kanske inte skulle förstått varann eller kunnat föröka oss med alla av dem, men utvecklingsmässigt står vi i en rak (snarare lite smått krokig) linje med dessa människoapor.

Ta bara den nuvarande dvärgchimpansen/Bonobon som exempel på evolution. Bonobon är till 97% (give a few take a few) genetiskt lik oss Homo Sapiens. Vi är så pass lika varann sett till genetik att organdonation och blodtransfusion är möjlig teoretiskt mellan arterna. Bonobo (Pan Paniscus) är en egen art gentemot vanlig Chimpans (Pan trogdlytes),de är i mångt och mycket samma art. Dock har de varit åtskilda evolutionärt i 2,5 miljoner år. De delar till största delen beteenden dock så skiljer de sig på vissa centrala faktorer som gör att Bonobon sedan 90-talet räknas som en egen art. De har slankare kropp, avviker i socialt beteende på vissa punkter, mindre skalle, kortare underarmar och underben samt längre överarmar och överben. Enligt mina källor så skiljer sig genomet mellan vanlig Schimpans sig gentemot Dvärgschimpans med 0,4 %. Kan vara en pissdroppe i havet kan tyckas, minns dock skillnaden mellan Pan-släktet kollektivt och Homo Sapiens mindre än 3 % totalt. Vissa forskare vill gå så långt som att hävda att vi egentligen inte borde specificera Homosläktet och Pansläktet separat längre, snarare att Chimpanser borde räknas till det gemensamma släktet Homo Paniscus. Detta mina vänner tycker jag är väldigt vackert, fritt från religiös dogmatism och bronsålder-nomad-religionsuppfattning om sakernas beskaffenhet.

Varför är detta viktigt politiskt idag då? Jo den aspirerande partiledarkandidaten Mats Odell i Kristdemokraterna tillhör som en liten parantes Pingstkyrkan i Vallentuna, som han reguljärt frekventerar enligt egen utsaga. Just denna församling står Genesis nära, en tankesmedja som vill verkar för en kreationistisk syn på människan och Jordens historia. Märk väl det är år 2011 av ”guds” nåde i år. När får vi se en mediastorm kring detta, att vi har dylika tokstollar i Riksdag och Regering?

Vysotskij

DN1 DN2 Alliansfritt för mer om den Kristna högern