Stäng Lundsberg (Sveriges Hogwarts) …för gott!

Undertecknad skriver oftast i affekt gällande den dagliga politiken, och få saker retar upp så mycket som människor som lever gott på andras bekostnad.

För sjuttioelfte jäkla gången spelar ett pennalistiskt spektakel upp sig framför våra ögon på vårt eget Hogwarts, Lundsberg. Denna överklassens oas där generationer av makthavare tyckts ha fått lära sig att gå över lik för att nå sin framgång. Att skolan har en kraftigt konservativ ´air över sig har väl inte förbigått någon, att de har en årlig anslutningsavgift på 200.000 kronor likaså. Rent principiellt får väl överklassen gärna betala närmare en kvarts miljon per år för att deras barn ska få en ståndsmässig utbildning, det stör mig inte på pappret. Men när det i realiteten visar sig att de parasiterar på staten och bluffar till sig extra slantar till höger och vänster då lackar undertecknad. Men bara för man är elev på en finskola så är man för den sakens skull inte fritt villebråd för mobbing och misshandel, tyvärr tycks denna kultur följa med in i taburetterna när det är arbetslösa, cancersjuka och sönderstressade som skall betala för högerns pigavdrag, golfrundor och skattesänkningar.  Slå på de inbillat svaga för att gynna den egna positionen i samhället….

Kan vi inte även prata om, förutom att det är fasansfullt med den pennalism som fortfarande tycks gro på Lundsberg, att skolan berättar något för oss om överklassens själva essens. Att de medelst sina rikedomar vill särskilja sig från det övriga samhället för att kunna dela upp maktens korridorer sinsemellan? Att den pennalistiska kulturen i själva verket är lika självklart som skolans själva existens, den är till för att härda och förbereda? Givetvis är det spekulationer som garanterat irriterar eventuella läsare av högerkaraktär kraftigt, må så vara, men ska skolan inte vara demokratisk, lika och tillgänglig för alla? Kan burgoisen förstå hur dessa elit-plantskolor sticker i ögonen på resten av befolkningen? Att vi ser den röda tråden fram till den förda politiken?

Nä jag är glad att jag skolades innan herrar Björklund kom till makten, där man kunde gå från betongens skolor, till universitetet, ja till och med göra en avstickare till Komvux om det behövdes. Hela processen var fri från vinstintressen, nedlagda skolor som det skulle göras vinst på etc. Skolan är fortfarande demokratisk, det är fortfarande möjligt att nå hur långt som helst oavsett vart man startar, det är bara en borgerlig vinst-kultur som står lite i vägen..

Eder rabulist

Vysotskij

Annonser

Köttätande som norm

Nås idag av nyheten om att forskare har lyckats, ”Äntligen”, med konststycket att odla fram 20.000 syntetiska muskelfibrer. Summa summarum, de har odlat riktigt fysiskt kött, gud ske pris. Nåväl, undertecknad är vegetarian sedan snart 20 år och förbluffas en smula av hur långt köttätande som norm kan gå egentligen.

Visst det är behjärtansvärt att man väljer att satsa mängder med pengar för att forska fram någonting som kan minska miljöpåverkan på en global skala. Jag när inga drömmar om att alla ska ställa om sin kost till vegetarisk dito, vissa älskar kött och då får de väl göra det.  En av forskarna säger själv; dagens storskaliga köttproduktion är ineffektiv, skadlig för miljön och innebär att djuren behandlas dåligt.

Jag instämmer med detta till fullo, helt och hållet, det är fruktansvärt, omoraliskt och medeltida det som sker i köttfabrikerna runt om i världen. Tråkigt nog tycks slutsatsen vara att spendera multum med pengar för att forskafram kött, fast på låtsas. Varför inte hellre söka sig till mer miljövänliga, etiska och nyttiga vegetariska och veganska alternativ. Vi vet ju att det som sker i djurindustrin är fel, varför tillåter vi att det sker på det vis det gör när lösningen är så nära?

Missförstå mig rätt, jag vill inte hindra någon från att äta kött, men kan man inte då försöka att satsa på kvalitet om nu den där biffen är såå himla viktig. Varför inte lägga dubbla priset på ett lokalt djur som har levt ett bra och lyckligt liv (well jag köper inte hela den här tanken om att djurs ångest lindras av prislappen och att de blivit dödade på ett värdigt vis, men ändå, alternativen är värre!) Eller varför inte bara äta kött som har jagats…alternativen är många, men alla tillgängliga alternativ borde till största delen vara vegetariska. (Och ja, jag tycker att jakt är pervest och omoraliskt, men ser ändå behovet att hålla djurstammar någorlunda hanterbara, även om jag misstänker att majoriteten av alla jägare bara gillar att döda)

Det jag vill är att vi radikalt bryter med tanken om köttet som norm, det är inte svårt och det är inte något man saknar eller för den delen måste ha för att må bra!

Jag äter inte mina vänner

Vysotskij

Supermiljöbloggen skriver på temat här och Dagens Nyheter här

Hästlasagne

Undertecknad är vegetarian sedan snart två deccenier, och självfallet tänker jag inte låta hästlasagnegate gå obemärkt förbi.Jag förstår att det är mycket upprörande för många som äter kött att det verkar vara så att det är Hästkött i många produkter det inte ska finnas i. Problemet som jag ser det är väl snarare att folk inte tänker längre än sina egna Tabun. För det är just vad detta är, ett tabu och inget annat.Om man principiellt kan tänka sig att tugga i sig mosad lever från djur, blodpuddingar och en stor flintastek på grillen; Vad gör det då för skillnad att det är hästen brunte som ligger i stekpannan?

Paradigmet i våran ände av världen säger att vi inte ska äta hästar, det är dumt, och strider mot ”lagen om djurens ätbarhet”, tillsammans med delfiner, katter och sälar.

Personligen tycker jag att Camilla Björklund på Djurens rätt skrev en mycket klok sak i en debattartikel när #hästlasagnegate drog igång, varför inte ta tillfället i akt och ifrågasätta köttätande som norm istället för att fokusera på ett specifikt Tabu? Vi är många tusen i Sverige som redan väljer bort kött oavsett vilket djur det tillhör. Sen finns det ju tokjävlar som den tyska ministern som vill skänka hästlasagne till fattiga, iofs så kan jag själv inte se skillnaden mellan att äta ko, häst eller katt för alla alternativen är lika fel (för mig), men cynismen på den karln säger väl allt om hans klassperspektiv också!

Dessutom vill jag konstatera att jag är stolt över att vara medlem i Vänsterpartiet, som från och med förra kongressen beslutade att ALL mat som serveras i samband med partiets verksamhet är vegetarisk som norm.

Eder

Vysotskij

DN1 DN2 DN3 DN4 DN5

Den som är satt i skuld är inte fri….

I dagarna dök ett ”erbjudande” ner i posten hos Vysotskij. Han erbjöds att göra om sitt medlemskort hos sitt (reformistiska) fackförbund till ett Mastercard. I början tänkte han inte så mycket på det, utan tog det mest med en klackspark. Dagarna gick och den lilla tanken hade sått ett frö, ett frö som växte till ett ifrågasättandets träd.

Är detta verkligen i linje med ett fackförbunds intressen, att sätta sina medlemmar i, om än kortvarig, skuld till stora bankjättar. Knappeligen tänkte Vysotskij, programmet Lyxfällan på en känd kommersiell tv-kanal beskriver som de flesta säkert känner till avigsidorna med kredit-kapitalismen. Människor köper grejor en masse som de egentligen inte har råd med, på kredit månadsbetalning räntefritt och allt vad det heter. Alla vet ju egentligen att det inte finns något som heter räntefritt, utan detta kompenseras genom andra, ofta dolda avgifter, för inte är det välgörenhet de bedriver bankjättarna.

Är det då detta ett fackförbund ska syssla med? Knappast, ett fackförbund skall driva sina medlemmars intressen gentemot arbetsköparen. Förbättra medlemmarnas villkor och löner samt i styrkan av många, göra den enkildas röst högre. Man resonerar säkerligen utifrån termer av, Det är bättre att de är skyldiga bankerna genom oss, men om det nu är så, varför inte skapa en egen bank, rita om samhällskartan och starta en fackföreningsbank som inte har några ekonomiska vinstintressen utan enbart finns där som ett stöd för medlemmarna? Var det inte så tanken med kooperativet en gång var, att underlätta och göra billigare för sina medlemmar så de inte blev skinnade på de surt förvärvade ören de fått ut i lön?

Eller ska vi göra som jag hörde en anekdot nyligen, arbetarna vid ett av huvudstadens varv fick ut sin lön på den lokala puben (som även ägdes av varvet), på så sätt fick arbetsköparen tillbaka en slant direkt…

Eller ska kanske fackförbundet återgå till sina ideologiska rötter, och verkligen bli en samhällsförändrande kraft, som inte passivt reagerar på kapitalets hittepå, utan är en del av att skapa ett nytt samhälle!?! I stället för att spela kapitalet i händerna, för visst är det allmänt känt att det är de minst kapitalstarka som köper på kredit, och hur många av det reformistiska fackförbundets ”timmisar” nappar inte på detta erbjudande för att kunna äta månaden ut? Jag vet för jag har själv vid något tillfälle tvingats köpa mat på kredit, när jag tvingades ner i halvtid….

Vysotskij