Att definiera en ”kultur” och dess spridning…

Under de senaste två åren har ett projekt spirat i mitt inre, och tagit sig diverse uttryck i form av arkeologiska reflektioner på denna blogg. Projektet i sig är lika spretigt som odefinierat egentligen men jag har landat i att det kommer att handla om det oerhört problematiska begreppet ”kultur” i någon form. Se det som kultur i den mening som begreppet har misshandlats under hundratals år, kultur för att sätta ett likhetstecken mellan ”likhet i levnad” kopplat till en uppfattning om etnicitet i samband med materiella och sociala lämningar.

Det jag fiskar efter är egentligen en ansats att göra arkeologi till en i högre grad relevant grund för att diskutera politik i dagsläget! Luddigt ja, men likaså är våra svenska främlingsfientliga krafters bruk av ord som ”kultur” och ”svenskhet”. Jag upplever det som att det finns ett stort hål att fylla i den politiska debatten, i att angripa främlingsfientligheten på sin mest grundläggande (och påfallande ofta ignorerade) nivå, ”kulturbegreppet”. Vad stoppar vi in i begreppet? Vad betyder det ens? Talar vi om kultur, är det då relevant att titta på hur detta sprids?

Jag tror att läsare av min blogg förstår precis vad jag fiskar efter, ett dekonstuerande av Sverige”demokraternas” ideologiska och idéhistoriska grund.

Vart detta landar det återstår att se, kanske får jag med mig andra under resans gång, eller så faller det platt av sig själv. Kontentan är dock den att, Vi kan omöjligt tillåta ett samhälle där Sverige”demokraterna” som ensam majestät definierar kultur utifrån sin inskränkta horisont oemotsagda.

Eder

Vysotskij

Annonser

Fascisterna marscherar igen och igen och igen och igen…..

Då var Sveriges eget lilla fascistparti i blåsvädret igen. Jag har länge undrat varför de kommer undan med så mycket dynga som de ändå gör, har media och det politiska Sverige resignerat för SF (Sverige Fascisterna)? Eller har deras debattmetoder fungerat, det vill säga idogt faktarabblande (felaktiga såklart) följt av lögner, logiska kullerbyttor, påhittande av nya ord som ”vänsterjihadist” ”babbe” eller ”blattelover”, för att avslutningsvis komma dragandes med en harang om PK-media och ”Eurabia” när deras argument bevisligen inte håller.

Alla vi som någon gång har diskuterat med en Sverige”demokrat”, må det vara på arbetsplatsen, bussen, krogen eller twitter, vet själva att den filmen som florerar där Erik Almqvist, Kent Ekroth och stekarn jag glömt namnet på ÄR ETT TVÄRSNITT Sverige”demokraterna”. Dess medlemmar är till stora delar ett gäng vandaler från början av 1990-talen som helt plötsligt befinner sig i maktens korridorer, hur det gick till tror jag inte ens de själva fattar, men nu är det så. Nu är det viktigare än någonsin att folk informerar sig om vad det är för något parti egentligen, läs all information du kan hitta på expo.se (och här kommer alla fascister som läser denna blogg skrika pk-maffia, taliban etc, men den bjussar jag på). Låt dem inte tvätta bort sin historia i smyg. Sen får vi heller inte glömma att det är ett i grunden jämställdhetsfientligt parti, och det här understryks ju bara ytterligare av att de inte var en av de som ”Aldrig sa hora…”. Särarts”feminismen” får hos dem ett hem utan dess like, med en syn på jämställdhet som kan mäta sig med mitten av 1800-talets till och med, ja nästan lika illa som Jämställdhetisterna!

Såå Almqvist då…ja vad fasen säger man, karln tokljuger media rakt upp i ansiktet fast alla kan se med egna ögon vad han har gjort och vad han har sagt. Men det är ju inget unikt för honom det här beteendet, hart när varenda Sverige”demokrat” undertecknad har stött på beter sig precis på det här viset, Från Sdu folk på Almedalen, till varenda SD-svans på twitter, Svenska folket har röstat in ett gäng mobbande, strukturella rasister i det politiska finrummet. Almqvist flippade för ett år sedan ut mot undertecknad också på twitter, en politisk diskussion som helt sänktes av bruket av ovanstående låtsastermer som omöjliggjorde en seriös intelligent diskussion. Denna avslutades med att undertecknad blev kallad ”patetisk” av Almqvist, under den tiden han själv beskriver som den när han börjat ”må bra igen”

Stoppa rasismen, motarbeta SD!

Eder

Vysotskij

DN1 DN2 DN3 DN4 DN5 DN6 DN7

Kommentarer till ”The Rise of Bronzeage society” forts..

Här följer det lite försenade inlägget från senast jag postade här på bloggen. Jag hoppas att i alla fall någon läser detta och har behållning av att få veta hur modern arkeologisk forskning kan te sig. Bland annat refererar jag till hur Kristiansen lyfter upp grunderna till klass-samhället som de tedde sig cirka 1700 f.v.t….spännade fält för även samtidens politiker…

 

Hur spåras då kulturell påverkan? Begreppet diffusion, kulturers spridning över tid och rum, kombineras med andra termer för att precisera detta. Ackultiration, ärden lokala process som följer på diffusion där de yttre impulserna omformas för att sedan rekontextualiseras. Författarna menar att användandet av dessa begrepp vidgar termen diffusion som aldrig kan studeras som ensamt faktum, diffusion är aldrig neutral.(Kristiansen 2005:25ff) Författarna knyter dessa begrepp till tre andra. Överföring, omformning och institutionalisering (eng.Transfer-transmission-institutionalisation) preciserar den kulturella, sociala och politiska processen. Till skillnad mot de tre första begreppen som hanterar den materiella kontexten. (Kristiansen 2005:27f) Författarna lägger till ytterligare tre termer för själva tolkningen i sin analys, mening, budskap och matrialisering. Eller för att parafrasera dem; ”..Matriella fynd innehåller kodade budskap med en mening, genom dess avkodande kan dess påverkan och processen förstås”(Kristiansen 2005:29) Genom att spåra t.ex symboler genom olika kontexter kan vi finna återkommande mytologiska uppfattningar i fyndmaterialet, vilket hävdas m.h.a Ian Hodder.

 

Det andra kapitlet sätter in de teoretiska ståndpunkterna i en historisk kontext. Primärt handlar detta om att definera bronsålderns ”Otherness”, vad som skiljer den från tidigare och senare tidsåldrar. De driver en tes, som är fundamental för hela boken, att bronsålderns människor levde med ett antal särdrag som skiljer sig radikalt mot andra tidsåldrar. Bronsåldersmänniskors sociala rörlighet geografiskt skiljer sig mot den medeltida bondens bundenhet till jorden (p.g.a feodalismens maktstrukturer). Man anser att tidigare forskning har använt fel verktyg på det fullt tillräckliga empiriska materialet. Det egna teoretiska ramverket kan sätta tidsepoken i ett annat sken. Förekomsten av prestigeföremål från andra kontexter exempelvis. Nålar, svärd, metaller i råvaruform tolkas som ett bevis på att det under bronsåldern fanns långväga kontaktnätverk som fyllde fler funktioner än handelsmässiga.(Kristiansen 2005;32f,36f) Tidigare har vi lärt oss hur Nordens befolkning inte bara anammade nya tekniker, sociala system och gravsätt, utan hela ”paket” av hur man levde sina liv. Vissa typer av varor, t.ex. de svärd som nu dyker upp i den Nordiska fyndbilden, går att sätta in i ett intrikat socialt system baserat på prestige, religion och handel. Den politiska och religiösa makten kom från deltagandet i detta system, vilket även Burenhult m.fl antar som vi såg i förra delkursen.(Kristiansen 2005;37f) Mary Helms studier om avstånd och gränspasserandets vikt i förhistorien visar att bronsålderns befolkning vann prestige genom resandet i sig, deltagandet i långväga expeditioner och medförandet av nya traditioner hem. Detta lämnar spår i fyndbilden, den Nordiska bronsålderskulturen genomgår en förändring i och med att man deltar i de långväga nätverken under periodens början (Kristiansen 2005:39,41) Författarna menar att dåtidens politiska system inte gick att upprätthålla med samma medel som i senare tidsåldrar, religiös makt eller långväga allianser som möjliggjorde resor praktiskt kan under denna tid varit viktiga element. Bruket av nya metaller och bearbetningstekniker förde med sig en expertis som ett fåtal i samhället hade, denna expertis gick hand i hand med makten i samhället. Författarna sammanfattar det illustrerande; ”..Makt över föremål blev makt över människor”(min övrs.)(Kristiansen 2005:48,54,56)

 

Eder Vysotskij