Det är något konstigt med friheten…

… Så sjöng de i början av 1970-talet, Knutna nävar, Kommunistpartiet marxist-leninisterna (revolutionärerna) ´s orkester. Ett parti vars samhällssyn inte överensstämmer med min egen, men ändock så måste man ge dem att i låten med samma titel som detta inlägg är de sannerligen samhällsförhållandena på spåren. Jag tycker detta är tillämpligt även på dagens samhälle om än i en mardrömssituation från deras synvinkel, för visst har det blivit än värre sedan de skanderade orden;

”Det är något konstigt med friheten något konstigt med friheten När du och kamratena kräver den så finns den inte för er

Det sägs att du har frihet att ta vilket jobb du vill Men för den som flyttats till en barack räcker inte friheten till Det sägs att frihet, att arbeta det är en självklarhet Men när du står bland de arbetslösa var finns då din valfrihet?”

Man talade redan på sjuttiotalet om valfriheten, friheten att välja från det som inte var bekostat av det allmäna. Friheten att köpa sig en förtur i samhället var en rättihet som minsann var alla förunnad. Men det fanns en väsentlig skillnad mellan Sverige 1970 kontra 2012, då det begav sig fanns fortfarande en tanke och en önskan om ett samhälle där staten fanns till för att se till att alla medborgare var garanterade bostad, jobb och ett tryckt liv. Dessa grundläggande sociala skyddsnät som byggdes upp under 1900-talet har raskt raserats i grunderna, dels av dem som var med och bygga upp dem, dels på grund av de som sitter vid makten nu.

Ta bara bostadssituationen i huvudstaden som ett exempel: När vänsterröster gjorde gällande för så lite som tio-femton år sedan att privatiseringarna och rean på allmännyttan i Stockholm höll på att sopa banan rent för ”vanligt folk” som hoppades på en bostad i centrala Stockholm, blev de löjliggjorda och kallade extremister. Titta på dagens artikel i Dagens Nyheter bara, vad fasen var det vi sa! Nog har de allt lyckats bygga in borgerlig majoritet i Stockholms innerstad Hur gjorde de då? Jo det var bara att se till att dra isär samhället så pass mycket att det bara var de som hade råd att bosätta sig i innerstan som kunde rösta där.

Sen kan de komma med vilka bländverk de vill, men jag köper hellre r:arnas analys anno 1971.

Kamratliga hälsningar

Vysotskij

DN1 DN2

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s