En unison enmans-hyllningskör

Denna veckas tema på min blogg tycks vara mer kultur än kritik, skönt med lite av den varan med!

Till min stora lycka fann jag att den Isländska musik-wonderchilden Jónsí´s debut fullängdare finns ute på spotify (och i butik för den som föredrar oldschoolsättet att lyssna på musik). För den som är obekant med Jónsí  Þór Birgissons musik så kan jag bara gratulera, ni har en fantastisk resa av falsettsång  i postrockigt och tämligen elektroniskt klimat att se fram imot.

Jónsí är även sångare i den omåttligt framgångsrika postrocks-orkestern Sígur Rós, som tyvärr ligger på is en tid (kanske för alltid), då samtliga medlemmar i bandet förutom just Jónsí har ynglat av sig! Bandet i fråga torde vara den största exportsuccén som det lilla öriket har producerat sen torkad fisk, konserverad fisk, aluminium och vulkanaska! (#ashtag för er som twittrar ;-))

Solodebuten (om man räknar bort EPs och Myspacematerial) påminner i stor grad om Sígur Rós, inte oväntat då herren i fråga utgör en stor del av det som är speciellt med Sígur Rós! Hela plattan får luft under vingarna av hans speciella sätt att ligga konstant i falsett och klara det så där precist så att man är ständigt orolig för att rösten ska brista! Denna minirecension kan därför inte ses som en rättvis beskrivning av debutplattan, utan snarare en allmän bedömning av Jónsí!

Needless to say, jag är rätt hooked på både denna plattan och allt som Sígur Rós har gjort, så jag säger bara köp eller låna denna platta av någon som har den, eller vad som helst av Sígur Rós! Personligen tycker jag dock de sistnämndas mer ”post-rockiga” låtar hör till de mest minnesvärda! ”Post-rock” i den meningen då att musiken byggs upp till stora delar av trum-mattor och hela tiden eskalerar till crescendon (i bland ackompanjerade av Jónsís väna falsett), likt storheter inom genren såsom Mogwai, Explosions in the sky och Goodspeed you black emperor excellerar i!

En sista rekomendation gällande Jónsí, gillar ni den här plattan som jag kommer länka till under texten, så är chansen stor att ni även gillar plattan som ovannämnde släppte tillsammans med sin pojkvän (som förövrigt är personen som gör ALL artwork till Sìgur Rós), under namnet Jónsí & Alex! Båda två är mer elektroniska än Sígur Rós!

Smaklig spis!

Länkar; Jonsi & Alex – Riceboy SleepsJónsi – Go , http://www.last.fm/music/Jónsi Sigur Rós (”Takk” är nog mitt favoritalbum i skarp konkurrens med ”( )”, http://www.last.fm/music/Sigur+Rós ,

Annonser

War ina Babylon

Jag lovade för ett par dagar sedan att genomarbetat inlägg angående reggae/ragga/dacehall etc etc!

Anledningen till detta är att jag är mycket förtjust i musikgenren och dess underarter, MEN, tycker mig se stora anledningar till självkritik inom ”vänstern” som ofta anammar dess kulturella ettiketter. Jag menar modell; ”vänster snubbe/snubba med dreads och huvtröja med rastafarai färger”.

Det är egentligen rätt självfallet att det är musikens glädjande budskap och sköna rytmer som har lett till att den ofta är populär i vänsterkretsar (jag gör inte anspråk på att säga att alla som gillar reggae är vänster, men trots allt så är texterna ofta påfallande kritiska mot den kapitalistiska produktionssättet). Det är dock en smula underligt dock utifrån det perspektivet att ”hela paketet” köps med hull och hår så att säga, för trots allt kärleksbudskap så kan Rastafari vara en OERHÖRT människofientlig och gammaltestamentlig religion.

Vad sägs tillexempel om dessa små tossiga axplock ur Rastafari:

  • Det ohämmade bruket av ”The herb”
  • Misstänksamheten mot modern sjukvård, samt förbudet att ”skära av sin egen kropp” (därav dreadsen, inte allmänt känt direkt)
  • Det vansinniga hatet mot homosexuella män (främst männen blir drabbade men även kvinnor i stor utsträckning)

Sistnämnda punkten var faktiskt anledningen till att jag skrev detta inlägg i det förstånde, för det gjorde mig så heligt förbannad när jag hittade information om synen på homosexuella på Jamaica och inom rastafari! Flera artister som jag ser som personliga favoriter som tex, Buju Banton, Sizzla och Toots Hibberts har varit eller är den del av den kulturen av homofobi som jag inte accepterar i alla fall.

Hbt-personer överlag lever ett väldigt utsatt liv på Jamaica om de gör sina sexuella preferenser offentliga, lynchmobbar och allmänna förföljerser har tex lett till att Homo eller bisexualitet är ett accepterat skäl att söka politisk asyl från Jamaica (Vilket har skett i flera hundra fall att det har accepterats i Europa som skäl) Lynchmobbar som sagt är en av dessa saker som gör att hbtpersoner är utsatta på Jamaica, det finns otaliga exempel på gatufester som har urartat till den grad att människor har misshandlats till döds pga blotta misstanken om homosexualitet. Jag hoppas verkligen att NGOs som HRW och Amnesty pressar Jamaica på denna punkt å det grövsta! Tyvärr verkar fientligheten mot hbtpersoner vara något som är djupt cementerat hos det Jamaicanska folket, tillexempel gjordes en oppinionsundersökning i Juli 2008, där frågan ”ska homsexuella ha samma rättigheter som övriga” ställdes; Svaren? 26% svarade ja, 70% (!!!) svarade nej och 4% svarade att de inte visste! Helt uppåt väggarna!!

Jag är övertygad om att texter som den till Buju Bantons ”Boom Bye Bye” eldar på fientligheten och eskalerar våldet mot HBT-personer på Jamaica. Låten finns på Spotify som en referens, men vill man inte lyssna så sjungs det bland annat

”(Boom boom boom) Boom bye bye
Inna batty bwoy head
Rude bwoy no promote the nasty man
Dem haffi dead
Boom bye bye
Inna batty bwoy head
Rude bwoy no promote no batty man
Dem haffi dead” ( batty bwoy är ett nidord för en homosexuell man)

Vad kan då vi göra, som musik konsumenter? Jo vi kan faktiskt välja att inte stödja de artister som inte har skrivit på uppropet ”Stop Murder Music”, ett upprop av Reggae-relaterade artister som inte går med på den kulturella aspekten av rastafari som fördömer Homosexualitet! Som jag nämnde ovan har tex Sizzla gått ut med en ursäkt, samt lovat att inte längre göra musik som föder hat! Bra skit, men det verkar som det är lång väg kvar på Jamaica…..

Stop Murder Music!

Lite länktips;

http://en.wikipedia.org/wiki/Stop_murder_music

http://en.wikipedia.org/wiki/LGBT_rights_in_Jamaica

http://www.jamaicancaves.org/boom-bye-bye-lyrics.html (Texten till Boom bye bye i sin helhet)

http://www.jflag.org/

En liten disclaimer bara, om någon läsare blir upprörd av detta inlägg! Det borde vara självklart om man läser detta inlägg att jag inte vill sprida fientlighet mot HBT-personer, tvärt om, men det finns alltid någon som misstolkar! Hör av er om ni vill att jag tar bort texten till Boom Bye Bye!

Fridens!


En fin och tänkvärd film i natten!

Jag såg precis en väldigt fin, lågmäld och eftertänksam film vid namn ”Lemon tree”http://en.wikipedia.org/wiki/Lemon_Tree_(film).

Visserligen kan ni läsa en synopsis på länken ovan, men jag vill ändock ta tillfället i akt att berätta lite kort om filmen.

Historien utspelar sig i vad jag tolkar som utkanterna av staten Israel, på gränsen till det Palestinska territoriet. En kvinna som brukar en citronlund hamnar i konflikt med överheten i form av Israels Försvarsminister. Anledningen till det hela är att kvinnans citronlund anses vara ett hot av säkerhetstjänsten, trots att inga attacker mot Israeliskt territorium har skett därifrån…… För att inte förstöra filmupplevelsen för er kära eventuella läsare så avslutar jag min lilla sammanfattning här…

Historien har så vitt jag vet ingen verklighetsbakgrund, förutom det faktumet att det är PRECIS så verkligheten ser ut för miljoner Palestinier. Israeliska bosättningar ploppar upp som svampar, på ockuperad mark över stora delar av det Palestinska territoriumet. Precis det är problemet! Den starkes rätt över den svage! Inget tema på en film kan vara mer engagerande, om det är utfört på ett snyggt vis. Detta fångar verkligen den här filmen klockrent! Stundtals känner jag frustrationen välla över mig, och kan verkligen förstå det Palestinska folkets lidande, och sympatisera med deras kamp mot Staten Israel (i dess yttersta pol en väpnad kamp, därmed ABSOLUT inte sagt att jag sympatiserar med självmordsbombare eller dylika terrorister). Det är så svårt att se det som Israel gör mot Palestina, på ett vis som inte innebär brott mot Internationell rätt. Det Palestinska folket HAR rätt till sitt territorium, och har internationella rätten på sin sida!

Hursomhaver vill jag rekomendera denna filmen till er alla av ytterligare ett skäl. Det är nämligen en film som andas hopp om en försoning, ett hopp om att en tredje väg är möjlig, där Israelser och Palestinier lever sida vid sida under samma villkor!

För detta skall vara möjligt måste dock fredsprocessen ta fart på allvar igen, och avtal måste hållas! Pacta sunt servant!

Riv Murarna!

Sköld

P.S Jag är ingen expert på något vis på Israel-Palestinakonflikten, så har någon hittat något stort fel eller liknande, vänligen hör av er! D.S

En liten påminnelse!

Året är 2002! En svensk blivande partiledare bekänner färg. Han tycker att vi borde gå med i NATO, denna fredsälskande allians av fria demokratier, demokratier som inte startar krig mot andra demokratier! Det är dock förbihållet dessa väktare av fred att starta krig mot ickedemokratier, det vill säga diktaturer som inte är kompis med demokratierna i det västligaste av väst! Saudiarabiens kvinnoförakt det kan vi minsann se mellan fingrarna på, så länge de bidrar med viktigt militärt understöd och flygbaser!

Vad yrar jag om? Jo Jan Björklund, vi får inte glömma att Folkpartiets ledare ville sända svensk stridande trupp till Irak för att störta Saddam Hussein och hans lakejer! Populismen i dess renaste form, glöm hårda tag i skolan, krig mot människor på andra sidan jordklotet det är grejor det!

I skenet av Wikileaks, nyhet från idag, tycker jag att det är dags att vi en gång för alla mobiliserar krigsmotståndet i detta land! UT på gator och torg och visa erat missnöje med det amerikanska imperialistiska projektet, vart än det visar sig! Till att börja med skulle vi kunna debattera med Björklund, och se fall han tycker att de 392 979–942 636 människorna som dött tillföljd av kriget förtjänade detta!

Usch Shame on you mr Bjoerklund, Shame on you!!